Jag har uppfattningen att det är vår liberala syn på vem och hur det går
att redigera som, oberoende av objektiva fakta, skapar den skeptiska
attityden. Dvs jag tror det är nödvändigt stänga av möjligheten för IP
nummer att redigera och kanske tom ställa krav på konton för att ge dem
rättigheter (typ försteefter 50 justa redigeringar får de rätt att utan
vidare påverka innehållet i artiklar, före dess blir de hänvisade till
Anmäl ett Fel. Och detta vet jag, efter att senast för någon månad sedan
tagit upp detta på Bybrunnen, har noll gehör bland Wikipediacommunitien.
Så det är den "naiva"(?) tron på "fri för alla att redigera" som står
i
motstats till att skapa förtroende. Men om det skulle gå att få till en
ändring här, så skulle sedan en jättestor PR kampanj om detta nog kunna
påverka (och alla besserwirrar därute kunde då säga - vad var det jag
sa, deras modell fungerar inte)
Andes
Lars Aronsson skrev 2010-11-10 02:49:
En av bloggarna hos New York Times riktade en fråga
till
elever/studenter (ålder 13 år och upp) om hur och varför
de använder Wikipedia.
http://learning.blogs.nytimes.com/2010/11/09/how-do-you-use-wikipedia/
Jag var förvånad över hur många av kommentarerna som var
helt negativa. Man kan imponeras om eleverna är källkritiska
och ifrågasättande, men här verkar det snarare handla om
inlärda fördomar, som de blivit skedmatade med av lärarna.
Någon skrev till och med att Google var mer tillförlitligt,
eftersom vem som helst kan redigera Wikipedia. Att vem som
helst kan starta en webbsajt (som man sedan hittar via
Google), tycks inte ha ingått i deras undervisning.
Ungefär samma reaktion har jag fått när jag besökt svenska
högskolor där lärare och bibliotekarier utbildas. Det
är tydligt att en ytlig, reflexmässigt avståndstagande
attityd, som ju inte alls har något med kritisk analys
eller hållbara argument att göra, har blivit det som
accepteras.
Det är ju en sak att högskolestudenter inte ska lita
blint på det som står i Wikipedia. Men de ska ju inte
heller lita blint på något som står i ett traditionellt
uppslagsverk, utan hitta bättre källor när de skriver
sina uppsatser och examensarbeten. Men blivande lärare
och bibliotekarier måste ju kunna hantera verkligheten
där deras elever och låntagare använder Wikipedia. Att
gå igenom en svensk högskoleutbildning och helt förneka
Wikipedias användbarhet, är som om en mekaniker (som
själv alltid använder fasta nycklar) inte skulle känna
till vad en skiftnyckel är.
En del människor jag möter hänvisar spontant till "en
undersökning", och de menar då artikeln som fanns i
tidskriften Nature i december 2005, där engelska
Wikipedia jämfördes med Encyclopaedia Britannica,
http://www.nature.com/nature/journal/v438/n7070/full/438900a.html
Poängen med undersökningen var att båda uppslagsverken
hade felaktigheter, men att Wikipedia inte var så mycket
sämre som många hade trott. Man kan ifrågasätta
undersökningens metod, men det mest anmärkningsvärda
är att folk idag hänvisar till en fem år gammal
undersökning om nätfenomenet Wikipedia, som om det
som var sant då fortfarande skulle gälla oförändrat.
Vid den tidpunkten var de båda ungefär jämnstora,
omkring en halv miljon artiklar. Men sedan dess
har engelska Wikipedia vuxit till det största
uppslagsverket i mänsklighetens historia, och
vunnit ännu mer i kvalitet än kvantitet.
Efter tre år med föreningen Wikimedia Sverige och vår
närvaro på mässor, i skolor, på bibliotek och med vår
konferens Wikipedia Academy tycks vi inte ha nått
särskilt långt, att döma av de här attityderna. Det
samma gäller andra länders lokalavdelningar och även
för Wikimedia Foundations eget utåtriktade arbete.
Det är kanske dags att vi tänker ut något helt nytt
sätt att förklara för folk vad Wikipedia är?
Ett radikalt förslag är att stänga av Wikipedia under
en dag eller två, så att folk får märka hur nätet och
deras vardag skulle te sig utan Wikipedia.
Fler förslag?